Välkommen att sända frågor om Jamii Bora eller mikrofinans i allmänhet till office@jamiibora.se.

Frågor och svar av allmänt intresse publiceras här utan referens till frågeställaren. Specifika frågor besvaras direkt till frågeställaren.

Vad betyder Jamii Bora?

Jamii Bora är swahili och betyder Goda familjer eller Bättre familjer.

Hur jobbar Jamii Bora?

I februari 2010 fick Jamii Bora Bank i Kenya sin bankoktroj vilket innebär att de nu kan sjösätta sin expansiva affärsplan som kräver ytterligare kapitaltillskott i form av aktiekapital och lån. Bankkunderna som sparar och lånar har utöver möjlighet till produktiva lån för sina verksamheter också tillgång till exempelvis utbildningslån och tillgång till bostadslån för köp av hus i Kaputiei. Jamii Bora bedriver även ett antal sociala projekt. I Mikrofinanshuset finns tre kanaler till Jamii Bora nämligen Jamiibora Nordic AB, Jamii B Scandinavia AB, och Jamii B Scandinavia Ekonomisk förening.

Vad innebär mikrofinans?

Det innebär att kunna erbjuda finansiella tjänster till människor som är för fattiga för att bli accepterade som kunder hos traditionella banker. Jamii Bora jobbar i det skikt som vänder sig till de allra vanligaste människorna, de fattiga. Syftet är att fattiga människor själva ska kunna ta sig ur den situation de befinner sig i med hjälp av små finansiella medel för att kunna starta upp, utveckla och expandera en affärsverksamhet.

Hur vanligt är mikrofinans?

Mikrofinans har på senare tid tagit allt mer plats i debatten kring fattigdomsbekämpning, som ett alternativ till de traditionella biståndstänket. Men fortfarande så är behovet enorm och större delen av befolkningen i Kenya (inklusive hela Afrika) står utan tillgång till välfungerande banker.

Kan man både investera och ge gåvor?

För Jamii Bora är det mycket viktigt att ha en stark ägargrupp som investerar i delägarskap i banken och de olika bolagen. Det lägger grunden för Jamii Boras möjlighet att växa och nå många fler. Därför är investeringar prioriterade. Samtidigt tar Jamii Bora emot gåvor för att kunna förstärka den sociala verksamheten.

Återbetalas investeringen någonsin eller ses den som en gåva?

Investeringen sker i form av insatser i den svenska ekonomiska föreningen. Grundplåten är en obligatorisk medlemsinsats på 3.000 SEK. Därutöver kan man göra s.k. frivilliga insatser. Samtliga insatser kan liknas vid aktier i ett aktiebolag. Det är alltså en ägarandel i den ekonomiska föreningen som ligger kvar så länge man är medlem. Man kan alltid ta ut sin frivilliga insats och ändå stå kvar som medlem med sin grundinsats. Går man ur som medlem får man också tillbaka sin medlemsinsats. Föreningen tar inte ut någon medlemsavgift. Alla pengar som satsas får man alltså tillbaka.

Ligger investeringen kvar år efter år eller gäller den endast ett år?

Svaret till frågan ovan innebär alltså att investeringen ligger kvar år efter år så länge man vill vara med.

Hur riskabel är investeringen? På hur kort/lång sikt beräknas investeringen ge återbäring? (Det är förståeligt att återbäringen är marginell men det är ändå intressant att veta upplägget.)

Den ekonomiska föreningens kapital, som f.n. är drygt 4 MSEK, är i huvudsak investerat i aktier i Jamii Bora Bank genom Jamii B Scandinavia AB (föreningen är största aktieägare i det svenska bolaget Jamii B Scandinavia AB. I det bolaget finns dessutom andra ägare och bolaget har totalt 35 MSEK i eget kapital som alltså är investerade i JBBank.) Resterande del av föreningens kapital lånas ut till JBBank eller sätts in på konto i JBBank för att därmed bidra till bankens utlåningskapacitet.
Föreningen kommer med största sannolikhet att vid stämman 2012 kunna visa sitt första överskott (dvs. baserat på Årsredovisning 2011) eftersom en första utdelning på aktieinvesteringen då beräknas ha skett.
Över tid är vår förhoppning att investeringen i föreningen ska generera i genomsnitt 2-3% avkastning (återbäring/utdelning) för medlemmarna/delägarna. Beslut om hur stor utdelning som ska göras fattas av föreningen i ordinarie stämma som hålls varje år senast i juni månad.
Utöver Jamii B Scandinavia Ekonomisk förening och Jamii B Scandinavia AB finns ytterligare bolag i Mikrofinanshuset som också är delägare i JBBank, främst Nordic Microcap Investment. Minimibeloppen för investeringar i dessa bolag är 500.000 SEK varför dessa i första hand riktar sig till institutionella placerare och förmögna privatpersoner.

Hur stor omsättning har Jamii Bora f.n. (ungefär)?

Jamii Bora Bank har för närvarande en låneportfölj på drygt 50 MSEK och en total sparvolym på drygt 30 MSEK.
JBBank fick ju sin banklicens nu i år 2010 och just nu pågår ett intensivt arbete med att utveckla sparformer för allmänheten och att ”sälja” dvs. attrahera privatpersoner och organisationer/företag att använda JBBank som sin bank för sparande, placeringar och transaktioner för att därmed höja volymerna.

Vilka är kunderna/medlemmarna?

Jamii Bora välkomnar både rika som fattiga, kvinnor som män, att spara och låna i banken. Organisationen startade med 50 tiggarkvinnor i Nairobi som alla fick chansen att ta ett litet lån efter att ha sparat de pengar de lyckats att samla ihop. Vikten att vända sig till de allra fattigaste i samhället har därför varit Jamii Boras utmärkande drag jämfört med andra mikrofinansorganisationer och banker som oftast vänder sig till skiktet över de allra fattigaste.

Hur stora är lånen och vad lånar kunderna till?

Storleken på mikrolånen varierar i hög grad, beroende på hur mycket kunden har lyckats att spara (lånen är dubbelt upp vad man sparat). Jamii Bora erbjuder en rad olika låneprodukter för att täcka kundernas behov, allt från mindre och större affärslån till skolavgifts- och bostadslån.

Varför erbjuder Jamii Bora tjänster utöver vanlig bankservice?

Därför att det krävs ett bredare angreppssätt än att enbart tillhandahålla mikrolån för att bekämpa fattigdom. Fattiga människor behöver stöd i många områden där man måste ta hänsyn till fattigdomens hela spektrum.

Varför är låneräntorna så höga?

För att en mikrofinansverksamhet ska kunna fungera och överleva som fenomen så måste de precis som andra kommersiella bankverksamheter kunna ta betalt för sina lån i likhet med risken i sina kundfodringar. Detta är nödvändigt för att säkerställa långsiktig uthållighet och självständighet utan att själva bli beroende av bidrag och subventioner.

Har kunderna möjlighet att betala så höga räntor?

Om man ser till vad kunden kan tjäna på att ta ett lån, vad det gäller möjligheten att kunna starta en lukrativ affärsverksamhet, eller kunna utveckla en existerande verksamhet så är kostnaden för lånet marginellt.

Får man någon fortlöpande information om utvecklingen för banken och någon generell information om vad pengarna går till (vilken typ av projekt etc.)?

Vår ambition är att ge löpande information om Jamii Bora och dess olika verksamhetsgrenar, i första hand via vår hemsida www.jamiibora.se men också genom annat material och fysiska träffar.
Fokus kommer att ligga på Jamii Bora Bank, men information ges också om den sociala verksamheten som bedrivs genom en självständig NGO (Jamii Bora Trust) som finansieras genom bidrag. Informationen om bankverksamheten kommer att ske på ”banknivå” – dvs. information om antal kunder, volymer, geografisk spridning, men också social impact.

Är det Jamii Bora banken som bedriver den sociala verksamheten?

Nej, den sociala verksamheten bedrivs genom en självständig NGO (Jamii Bora Trust) som finansieras genom bidrag.

Byggs den nya staden (bostäderna) av banken?

Nej, även den verksamheten ligger under Jamii Bora Trust. Jamii Bora Trust har dock bildat ett särskilt byggnadsföretag: Jamii Bora Makao Ltd, som bygger staden och ett förvaltningsbolag; Jamii Bora Kaputiei Ltd, som kommer att förvalta all gemensam egendom i Kaputiei som exempelvis vatten och avloppsanläggningar, sopstation, gator och gemensamma byggnader.

till menyn >>