Jag blev en del av Kaputiei

Max Röing är kontrollrumsingenjören från Stockholm som tog tjänstledigt från jobbet i Solna i höstas för att bo och arbeta ideellt i Kaputiei. Där hamnade han mitt i Jamii Boras arbete med att sätta upp den nya stadens plantskola. Nu är han hemma igen, men har siktet inställt på att åka tillbaka till hösten.

”Kenya är ett fantastiskt land och jag har lärt känna fantastiska människor”, säger Max.

Hur kommer det då sig att han reste över huvudtaget?

”Jag ville göra något utvecklande och undersökte olika organiserade volontärprojekt. Men inga kändes rätt för mig. Men jag är medlem i Jamiibora Scandinavia Ekonomisk förening och hörde mig för om möjligheten att bo i Kaputiei. Det visade sig gå bra.”

Max betalade alla kostnader ur egen ficka. Han berättar att han brinner för att veta mer om verksamheter som bidrar till människors utveckling och en bättre miljö. Det var på det sättet som han fick upp ögonen för Jamii Bora och blev medlem i den ekonomiska föreningen. Men mötet med vardagsproblemen i Kenya blev en utmaning.

”Jag kände bara shit, vad är det jag har gett mig in på, men det gick över. Nu ser jag hur bra krafter driver på för utveckling. Största intrycket har varit hur viktigt det är med kunskap. De kenyaner som har fått utbildning och lära sig yrken går det bra för.”

Hur kommer det sig då att han jobbade med plantskolan? Det visar sig vara tillfälligheter. Jamii Boras byggbolag Jamii Bora Makao Ltd var i färd med att bygga upp plantskolan för att driva fram träd när Max kom och han visade sig vara som gjord för jobbet.

Kaputiei ligger på savannen och behovet av att plantera träd är stort. De ger skugga, förhindrar erosion och är gynnsamma för miljön på många sätt. Det är därför som plantskolan sätts upp med ekonomiskt stöd från Jamiibora Scandinavia Ekonomisk förening. 30 000 kronor har lämnats från svenska gåvogivare.

”Jag hoppade in i verksamheten och lärde mig mycket. Vi åkte runt till andra plantskolor i Kenya och studerade hur de arbetar och jag knöt viktiga kontakter. Där det finns hus planterar människor träd och det finns därför en stor potential för plantskolan, berättar Max.

Nu växer plantorna i Kaputiei i takt med byggandet av husen i den nya staden. När Max åter tillbaka i höst kommer Kaputiei säkert att vara en både grönare och större stad än när han lämnade Kenya i december.

Minnesvärd jul i Kaputiei

Den 22 december kom julen till barnen i Kaputiei. De och deras familjer riktar ett varmt tack till alla svenska vänner som har givit generösa gåvor i julinsamlingen för barnen i skolan och på barnhemmet. Tack vare de 200 000 kenyanska schilling som kom in (ungefär 16 800 kronor) fick de uppleva ett firande som man kommer att prata om länge i Kaputiei.

Fler än 200 barn deltog under dagen som innehöll trolleriuppvisning, ansiktsmålning, lekar och så klart besök av jultomten. På borden stod traditionell mat som nyama choma, ris, ugali, kött, grönsaker och kachumbari. Alla barnen fick pennskrin. De äldre fick också böcker, frisbees och liknande och de yngre leksaker som bilar, bollar, pussel och så vidare.

Barnen och deras familjer vill gärna dela med sig av den lyckade dagen till er som gjorde den möjlig, så här får ni se några bilder som de själva tagit.

Lars-Olof Hellgren föräras Gunnar Weman-stipendiet

I dag kom Stiftelsen Kyrkornas U-fonds ordförande Tomas Brytting till oss på Mikrofinanshuset för att dela ut årets Gunnar Weman-stipendium till vår grundare och chef Lars-Olof Hellgren.

Stiftelsen Kyrkornas U-fond delar ut stipendiet för att belöna och uppmuntra journalister, forskare och andra som skapat uppmärksamhet kring de globala hoten (fattigdom och miljö) och då särskilt genom att belysa mikrofinans som ett utvecklingsinstrument för de fattiga.

Den givna frågan till Lars-Olof – eller Lacke som alla säger – är så klart hur det känns?
- Jag känner mig naturligtvis hedrad och glad. Viktigare är ändå att nya former för samarbete med människor i fattiga länder lyfts fram och bekräftas. Jag har förmånen att med egna ögon se och uppleva effekten av investeringar i mikrofinans. De skapar hopp och framtidstro, säger Lacke.
- Det ligger i Stiftelsen Kyrkornas U-fonds uppdrag att göra det möjligt för kyrkliga organisationer att investera i mikrofinans och öka uppmärksamheten för mikrofinans som verktyg för fattigdomsbekämpning, sa stiftelsens ordförande Tomas Brytting i samband med utdelningen av stipendiet.

Hela motiveringen lyder:
Lars-Olof Hellgren har i mer än 20 år varit en pionjär inom området Mikrofinans. Han hade en avgörande betydelse för bildandet av Stiftelsen Kyrkornas U-fond 1990 och var ansvarig för dess verksamhet ända fram till 2011. Han har även med stor kreativitet och energi utvecklat flera andra marknadslösningar för att möjliggöra investeringar i mikrofinans i Sverige. Lars-Olof Hellgrens insatser har haft stor betydelse för att mikrofinans i dag uppfattas ett trovärdigt instrument för fattigdomsbekämpning

Millenniemåls-pris till Kaputiei

Glädjande nyheter från Kenya. Jamiibora Scandinavia AB:s dotterbolag Jamii Bora Makao Ltd har tilldelats pris av Millennium Development Goal Trust Fund för bostadsprojektet Kaputiei. Ceremonin ägde rum på FN-dagen på Nationalmuseet i Nairobi.

De som får pris i MDG Awards ska utmärka sig genom utomordentliga insatser för att uppnå de av FN fastslagna millenniemålen om att halvera fattigdomen till år 2015. Jamii Bora Makao Ltd belönas för att Kaputiei är i linje med det sjunde millenniemålet: miljömässigt hållbar utveckling.

Priset är ett erkännande för det banbrytande projekt som Kaputiei är. Det visar att det går att bygga bra, billiga och hållbara bostäder för vanliga människor och att mikrofinanslösningar är en nyckel till framgång.

Jamii Bora Makao Ltd har i dagarna öppnat en ny webbplats: http://www.jamiiboramakao.co.ke.

Nu finns vår nya presentationsfolder att beställa

Nu har ekonomiska föreningens nya folder kommit från tryckeriet. Perfekt att dela ut till vänner och bekanta som är intresserade av Jamii Bora och investeringar i mikrofinans. Skicka ett mejl till gun-britt@jamiibora.se och beställ dina foldrar.

Jamii Bora - kraften kommer inifrån

En bank för vanliga kenyaner och ett stort bostadsprojekt för dem som annars inte har råd att köpa hus. Kenyanska Jamii Bora visar att mikrofinans kan vara så mycket mer än att tillhandahålla små lån. Stefan Kaiser, senior investment manager i bolagen Jamiibora Scandinavia och Jamiibora Nordic, besökte nyligen Jamii Bora och delar här med sig av sina intryck.

Läs mer (pdf)

Årsstämmorna hållna i Jamii Bora

Den 21 juni höll Jamii Bora-aktiebolagen och den ekonomiska föreningen årsstämmor. Den som inte hade möjlighet att närvara och som önskar få årsredovisningarna kan mejla till office@jamiibora.se

Trevlig sommar!

Jamii Bora tror på kapaciteten hos människan.

För att läsa UNTs artikel från 29 maj 2011 klicka här.

Mer att läsa finns på Mikrofinanshusets blogg.

"Fler borde starta bank för fattiga."

Det finns ett stort och växande behov av mikrofinanstjänster för vanliga människor i fattiga länder. I Afrika, söder om Sahara, saknar de flesta människor tillgång till grundläggande ­finansiella tjänster som skulle göra det lättare för dem att hantera vardagens påfrestningar och förbättra sina liv. Om det skriver vi i en debattartikel i dag i Upsala Nya Tidning.

Läs debattartikeln här.

Mikrofinanshusets dag 26 maj

Vi vill bjuda in dig till Vasasalen i Uppsala slott, i anslutning till Mikrofinanshusets lokaler, för att under en heldag presentera hur vi, som professionella investerare med stort socialt engagemang, arbetar för att göra skillnad på marknader där fyra av fem saknar tillgång till finansiella tjänster.

För mer information och inbjudan till Mikrofinanshusets dag den 26 maj klicka här (pdf).

Följ Mikrofinanshusets blogg!

Nu finns en ny blogg om mikrofinans här.

Skolan i Kaputiei näst bäst i Kenya!

Lars-Olof Hellgren, vd för Jamii B Scandinavia AB, besökte Kaputiei den 26 januari 2011. Rektorn för Kaputiei skolan berättade att den placerat sig på andra plats i landet vid de nationella proven före jul. Skolan startades för två år sedan och den första elevgruppen bestod av Jamii Boras barnhemsbarn som bor i Kaputiei. Genom sina framgångar är skolan mycket populär och har nu 270 elever i såväl en primary som en secondary school. Eleverna kommer från Kaputiei men också från omgivningarna runtomkring där barnen saknar god och ordnad skolgång.

Den stora utmaningen för skolan är nu att kunna tillhandahålla läromedel och skolbänkar till alla. Rektorn informerar om att det just nu finns bänkar och stolar för 130 av skolans 270 elever.

Jamii B Scandinavia AB är huvudansvarig för det bolag som bygger staden Kaputiei och ansvarar också för att bygga ut skolan i den takt som behövs.

Jamii B Scandinavia Ekonomisk förening har under jul och nyår fått in gåvor till skoluniformer och skolmat i Kaputiei skolan. Under nästa vecka förmedlas dessa gåvor i form av 100 000 SEK som oavkortat går till skolan i Kaputiei.

Jamii B Scandinavia Ekonomisk förening tar också fortsättningsvis ansvar för att förmedla gåvor till införskaffande av utrustning som läromedel, stolar och bänkar, mat och skoluniformer.

Gåvor skickas till Jamii B Scandinavia Ekonomisk Förening BG:5893-8333. Märk talongen med "Skola". Gåvorna förmedlas oavkortat till Jamii Bora.

”Not even the sky is the limit”

Besök hos Jamii Bora

Stefan Kaiser, Senior Investment Manager i Mikrofinanshuset sedan november 2010, besökte under januari 2011 Jamii Bora för första gången.

Vad är ditt intryck av Jamii Bora och det arbete som bedrivs?
- Jamii Bora är en fantastisk organisation med stora möjligheter att bidra med nya förutsättningar för sina medlemmar. Den omfattande omställning som Jamii Bora nu genomgår genom etablerandet av den egna banken, Jamii Bora Bank, och etableringen av ett separat bostadsproduktions bolag Jamii Bora Makao innebär stora utmaningar och mycket arbete. De skandinaviska bolagen spelar en mycket viktig roll!

Hur är läget i banken?
- Sammanslagningen med den gamla mikrofinansverksamheten är genomförd och nu ligger fokus på att anpassa verksamheten till full bankstandard. Kunderna (medlemmarna) sparar och lånar och bankverksamheten går runt ekonomiskt. Nu måste mer fokus läggas på att utveckla verksamheten och få banken att växa!

Vad händer i Kaputiei?
- Tyvärr stoppades husproduktionen upp under 2010 och Jamii Bora beslutade tillsammans med Jamii B Scandinavia att förändra arbetssättet. Under hösten 2010 genomfördes den förändringen och nu är verksamheten igång igen. Just nu färdigställs det som påbörjades tidigare och planerna är att ytterligare nyproduktion ska komma igång inom en månad eller två. Just nu installeras en dieselgenerator som förser Kaputiei med elektricitet för för verkstäder och andra behov. Energiförsörjning för belysning i bostäderna finns ju sedan tidigare genom små solpaneler. Kaputieiprojektet är riktigt spännande och har stor potential!

Från 50 tiggarkvinnor till egen bank.

Efter tio års osannolika framgångar och helt oväntade bakslag kröns nu svenska Ingrid Munros karriär i Kenya. Hennes livsverk Jamii Bora blir en riktig bank, med allt vad därtill hör. Det är en saga som inte står något Hollywooddrama efter.

Det började 1999. Svenska arkitekten Ingrid Munro hade lärt känna en grupp på femtio tiggarkvinnor i Nairobi, Kenya. De bodde i slummen, bland de fattigaste av de fattiga. De ville låna pengar av henne.

Ingrid Munro uppmanade kvinnorna att spara motsvarande fem kronor i veckan, mot löfte att de därefter skulle få låna dubbelt så mycket som de sparade. Det fungerade över förväntan, och därmed var mikrofinansorganisationen Jamii Bora född. Kvinnorna sparade, lånade och startade enkla affärsrörelser - och de slutade tigga.

Jamii Bora betyder ”den goda familjen” på swahili. Ingrids tanke var att den skulle rikta sig till de allra fattigaste, de som inte accepterades som kunder av de stora affärsbankerna. Hon ville fånga upp tiggare, tjuvar och prostituerade. Från allra första stund var Ingrid klar över att det inte var fråga om någon välgörenhet. Strikt affärsmässighet skulle prägla verksamheten.

Jamii Bora byggdes upp som en genuin folkrörelse. Kunderna blev medlemmar. De fick utbildning, avancerade och rekryterade nya kunder. Idag har Jamii Bora omkring 300 000 medlemmar. De sparar, lånar, löser försäkringar och investerar sina lånade pengar i affärsrörelser.

I mitten av februari 2010 satte den kenyanske finansministern sin signatur på dokumentet som innebär bildandet av Jamii Bora Bank. Med rätt att ta in sparande från allmänheten utan medlemstvång.

Praktiskt taget all mikrofinansverksamhet i världen fungerar som kooperativ och bedrivs som en sorts biståndsverksamhet. Jamii Bora är nu en riktig bank, den femte största i Kenya sett till antal konton.

Huvudägare i banken blir Jamii Bora Trust tillsammans med de svenska bolagen Jamii Bora Scandinavia AB och Nordic Microcap Investment AB som båda finns i Mikrofinanshuset. Därtill kommer kenyanska ägare.

En av bankens viktigaste uppgifter blir att ansvara för finansieringen av bostadsområdet Kaputiei utanför Kenyas huvudstad Nairobi. Kaputiei är en helt ny liten stad byggd för de före detta tiggarna. Med hjälp av Jamii Bora har de skaffat sig en ekonomi som tillåter dem att flytta ut från slummen, in i nybyggda hus med toalett och rinnande vatten. Finansieringen sker med en hyrköpsmetod.

För mer information, kontakta Lars-Olof Hellgren, VD för Jamii Bora Scandinavia och Nordic Microcap Investmet AB på telefon 070-651 28 22 eller lars-olof.hellgren@mikrofinans.se

Ingrid Munro nås via Lars-Olof Hellgren.

Köp våra filmer!

Stegen till välstånd
"Det är som vår egen rörelse, de fattigas rörelse. Om vi hade tio Jamii Bora här i landet så skulle fattigdomen vara utrotad om tio år."
Janet Bett, socialarbetare i Jamii Bora.

Jamii Bora är en kenyansk mikrofinansorganisation som vänder sig till kunder med väldigt låga inkomster. Kärnverksamheten bygger på att sparaoch låna i banken, men det finns även en rad andra program som stödjer medlemmarna ut ur fattigdom, såsom utbildning, sjuk-och hälsoförsäkringar.

Filmen beskriver filosofin bakom Jamii Bora. Hur deras unika modell och struktur har lyckats få kvinnor och män i Kenya att bli självförsörjande och ta sig från slummen till ett bättre liv och boende. Jamii Bora är fast övertygad om att alla familjer, oavsett hur fattiga de är, är kapabla att själva resa sig ur fattigdom om de bara får en möjlighet.

"The ladder to prosperity" (Stegen till välstånd) - svensk undertext

Del 1
Del 2

Jag är en rik kvinna nu
"Mikrofinans har lyckats nå människor som annars inte haft tillgång till banker och det innebär en mycket stor affärsmöjlighet."
Ester Mathuge, socialminister Kenya

Mikrofinans är idag en snabbt växande verksamhet som bedrivs på olika sätt i låginkomstländer. Det är också en mycket lönsam investering som lockar allt fler placerare. Bolagen i Mikrofinanshuset arbetar efter en kommersiell modell. Den har visat sig vara mycket framgångsrik och Joyce Wairimuär ett bra exempel.

"I'm a rich woman now" (Jag är en rik kvinna nu) - svensk undertext

Äntligen ute ur slummen.

Fler än 300 familjer har nu flyttat in i sina nya hus i Kaputiei. Många har redan målat invändigt. Någon har till och med kaklat kök och badrum och lagt klinkers på golven. Husen har också fått ett utvändigt ansiktslyft genom att man målat fönster och dörrar – varje hus i egen färg. På kvällarna har de belysning med elektricitet från den egna solcellen på taket. Många har redan anlagt trädgårdsland där de odlar potatis, tomater, lök m m. Några har höns. Träd som planterats växer snabbt och några anlägger också egen liten gräsmatta framför huset. Det finns flera små affärer på plats. Också en frisörssalong. I Kaputiei finns också två poliser och två sjuksköterskor. Jamii Boras egen bank finns naturligtvis på plats.

Samtidigt fortsätter det ambitiösa byggnadsprojektet. Vattentornet är i full funktion. Den första delen av avloppsreningsanläggningen, d v s de första dammarna, är klara och i drift. Kanalerna där avloppsvattnet kommer att rinna och så småningom bli återanvändningsbart bl.a. för bevattning byggs nu. Det blir en flera km vindlande kanal där vattnet successivt renas. Det kommer att dröja ett par år innan man har återvinningsbart vatten.

Byggnadsmaterial produceras för det fortsatta byggnadsarbetet. De tre första av åtta stadsdelar är i stort sett klara och arbetet med ytterligare två påbörjas nu. Samtidigt påbörjas arbetet med företagsbyn.

Skolan drivs av Jamii Bora. Beslut har just fattats om att bilda ett särskilt bolag som ska driva skolorna, både en primary school och en secondary school. Lärarna avlönas av Jamii Bora bolaget. Staten har också sagt sig vara villig att bidra med lärarlöner. Skoluniformerna har naturligtvis Jamii Boras färger, grönt och rött, och sys upp av skräddare som redan flyttat till Kaputiei.

Poliserna är statligt anställda men Jamii Bora har försett dem med bostad och lokal. Sjuksköterskorna är f.n. avlönade av Jamii Bora men förväntan är att staten också ska stå för deras löner.

Den långsiktiga ambitionen är att Kaputiei ska producera sin egen gröna elektricitet. Kortsiktigt kommer el-behovet för de små företagen att lösas genom dieselgeneratorer.

Trädplanteringen pågår kontinuerligt. Det planteras ett trettiotal arter i en blandning av löv- och barrträd, blommande träd och buskar.

Transporterna till och från Kaputiei sker huvudsakligen genom motorcykel ut till stora vägen några km bort, där det finns kontinuerlig busstrafik. Inom någon månad kommer Kaputiei att ha egen busstrafik.

20 MSEK från kenyanska staten

Kenyanska staten har bildat en särskild organisation "Womens Enterprise Fund" för att genom lån till mikrofinansorganiationer öka möjligheten för kvinnor att få lån för jobbskapande aktiviteter. Det i särklass största lånet har lämnats till Jamii Bora. "Vi ser detta som ett stort erkännande från statens sida" säger Ingrid Munro. "Lånet innebär stora möjligheter för oss att utvidga vår mikrofinansverksamhet ytterligare!" Lånet löper på tre år och för att erhålla lånet har Jamii B Scandinavia lämnat en garanti. "Vi i Jamii Bora är mycket glada och tacksamma för Jamii B Scandinavia och den garanti som gjort lånet möjligt", avslutar Ingrid.

Jamii Bora blir bank

Jamii Bora har hos Kenyas centralbank ansökt om godkännande av en ombildning av den befintliga mikrofinansverksamheten till en bank. Centralbankens beslut förväntas komma under tredje kvartalet 2009. Genom denna utveckling får Jamii Bora ännu bättre förutsättningar att växa och vidareutveckla banktjänster för Kenyas alla fattiga. Jamii Bora har nu över 90 kontor över hela landet. Jamii Boras ambition är att den nya banken ska präglas av Jamii Boras grundvärderingar och därmed bli en starkt profilerad bank som är tillgänglig också för de allra mest utsatta.

Föreningen växer

Den ekonomiska föreningen har vuxit från 130 till 190 medlemmar under första halvåret 2009. Medlemmarna kommer från hela Sverige och är en blandning av unga och gamla. Många använder vår autogirolösning med månatliga inbetalningar som dras automatiskt från det egna bankkontot. Ett smidigt sätt att öka på sina insatser i föreningen!

Behovet av kapital är fortsatt stort för att möta de många finansieringsbehov som Jamii Bora i Kenya har. Därför behöver föreningen fortsätta att växa!

Till nyhetsarkivet
Till menyn